Den sista utposten

17 maj 2018

Bara en vecka tidigare var den ödsliga ön på 80 grader nord omgiven av Nordpolens packis. Men med varmare väder, havsströmmar och vind lämnade isen snabbt.

Bara en vecka tidigare var den ödsliga ön på 80 grader nord omgiven av Nordpolens packis. Men med varmare väder, havsströmmar och vind lämnade isen snabbt.

När vi närmar oss ön med vårt fartyg är isen redan över tio mil bort, och med sommaren runt hörnet ökar avståndet snabbt.

Detta är Karl XII Øya, norr om Nordaustlandet på Svalbard, namngiven efter svenske kung Karl XII (1682-1718). Norrut finns bara hav, och Nordpolen. Jag har varit här tidigare. Senast, för några år sedan, hittade jag en död tvåårig isbjörnsunge på stranden. Synen som möter oss denna gång är inte mycket bättre.

 

Högt upp på en bergssida ser vi en ung hanbjörn, troligtvis 3-4 år gammal, klättra högt upp för att försöka fånga fåglar. Han är väldigt mager. Med en lång sommar och höst utan is framför honom är det osäkert om han överlever till nästa vinter.

Isen, de frusna fjordarna och haven, är isbjörnens hem. Det är vad den behöver för att överleva. Tiden med öppna hav blir allt längre varje år, och syner som denna mer vanliga. Isbjörnar som blir strandsatta äter ingenting, eller väldigt lite, väntandes på ny vinter och is.

Text: Fredrik Granath. Foto: Melissa Schäfer